Vi bestämde oss för att följa regelverket i bibeln, så eftersom det var Evas födelsedag blev det extra lämpligt. Vi använde således förmiddagen till vårt ”spår-byte”.Lite ”små-fusk” med tåg från Ancora Praia till Valenca, 37km nordost, så våra ursprungliga 22 mil blir 20. Vi har drygt 8/9 mil i benen nu och det är 12 mil kvar – ”bara”😊..Dock tillåtet ”fusk” enligt caminons regelverk. Danne var tveksam men kände sin plikt att som bärare tillse att ”digamle” klarade strapatserna.Lite ”booking-strul” innan vi kom iväg på vår sightseeing av Valenca.Utbudet av restauranger var för stort så vi lyckades inte enas, födelsedagsmiddagen får vänta tills vi kommer till Spanien där Eva vill ha tapas. Så det blev Lidl och hemlagad pizza spetsad med Champagne och färska jordgubbar.

I fyra dagar har vi kämpat i motvind med ett frustande Atlanten till vänster. Idag i solsken, men några ljumma vindar ville inte infinna sig ändå. Vi gav ”Coastel” en dag extra, men nu är vi nöjda och planen är att flytta över till Central, den mer ursprungliga och genuina pilgrimsleden. Här är få rycksäckar och mycket natur, nu blir det mer folk och kultur…

Frukost på hotellet med utsikt över Lima river.

Första stoppet med vätska.

OBS vädret!

Annars var det mycket lättgånget. Trots det protesterade min vänsterfot med svullna tår som inte rymdes i skorna. Så med 12 km kvar blev det sandaler på.. Fysiskt eller psykiskt? Vem vet? En del tankar dyker upp..

Klarar jag detta? Egentligen är det ju bara att ”lunka på”… Och se glad ut😊. Det är ju självvalt.

Så upp med blicken och hakan och njut av ett fascinerande landskap.

Ta ett foto så du minns ögonblicket.

Helt plötsligt en spännande naturstig. Vem underhåller den, inte en kvist.

En vacker men onödig omväg på slutet.

En varm dusch, en whiskypinne och lite öl på balkongen. Livsandarna återkommer snabbt 😊…

Sista dagen vid kusten!

Märkligt hur snabbt kroppen återhämtar sig. Efter en mycket god natts sömn, 9,5 tim!! Kändes inga bekymmer att ta sig an dagens uppgift till Viana de Castelo, estimated 19km. Som vanligt ingen exakt plan mer än slutmålet, hotellet vi bokade kvällen innan.Start längs kusten, betydligt mysigare med solsken😊.Medhavt i forsens brus.Selfie när vi passerade Braga River på en pilgrimspassage över floden.Sen valde vi andra spåret som bjöd på lite mer höjdskillnader för vaderna. En uppmuntrande sten som berättade att det var bara 187 km kvar..En del stenbeläggningar har en tendens att trycka till där fötterna är som ömmast. Så undertecknad bytte till sandaler sista 5, vilket mina ömma tår uppskattade.Nu väntar middag och sen somnar vi nog innan 22 i vanlig ordning.

Sen ser det lovande ut 10 raka nollor på nederbörd.😊 Vi har fått vårt..

Mentalt eller fysiskt? Var går gränsen? Kroppen ger signaler och en undrande hjärna bearbetar en massa ny input. Ska jag verkligen utsätta mig för detta? Lite sånt kom vi i kontakt med idag🤔🤨😊😣😭

Det positiva var att SMHI:s prognos var fel åt rätt håll. Dagens bekymmer var en sträcka på 24-25 km som innebar 6 km vandring genom staden norrut för att hitta vårt boende. Inte bra mentalt med 18 km i benen…

Det är lite pyssligt att få ihop det hela improviserat och mitt i skiten…

SMHI lovade 30mm regn. Så Eva och Rickard övergav att utgå från Matosinhos som Danne valde. Vi tog en annan metro som gick norrut lite längre och hoppade av vid Modivas i stället.

”Avsked” vid metron.

Första skylten hittad 😊.

Blommorna i trädgårdarna lite längre komna än i Bjärred.

En liten avvikelse nere vid Atlanten.

Besök på en mycket prydlig gravplats och någon kyrka längs vägen hann vi också med.

Till slut nådde vi målet – vårt hotellrum.

Vårt spår, det blåa 15km, Danne gick 30. Plan B för di gamle, en mjukstart.

Det blev 5,3 km rundvandring i ett regnskurigt Porto på drygt 3 timmar.

Dubbelt med regn i morgon. Plan B funderingar pågår. Vi har bokat hotell och transport av den stora ryggan.

Vi har också skaffat våra pilgrimspass i domkyrkan här, för diplom krävs två stämplar per dag.

Kvällsmat inhandlad efter en äkta inhemsk lunch, inget för ögat

Rejäl bukfylla, namnet är Francesinha mäkta populär här. Något att introducera hemma?

Efter en fantastisk Påsk på Lillö, landade vi på Påskdagen i ett nästan lika sommar-likt Bjärred. Lite admin-bekymmer med deklarationer och sen invigning av trädgårdsmöblerna med ute-måltider.

På med ”ryggorna” mot bussen, tåget och Kastrup. Ryan med en traditionell Boeing 727 skötte sig och vi landade på schedule 23.40.

Med Ryan vandrar man på plattan, och där möttes vi av ett ösregn..

SMHI lovar att de tre kommande dagarna blir liknande.🤔🙁

Så var vårt möte med Porto.

Sen ska det bli väder lite mer som det vi lämnade hemma.

Finns bara dåliga kläder…

21 första dan i Porto och 46 när vi börjar vår vandring..

Dom har haft fel förr… Plan B?

Inte bra att besöka barnbarn innan camino har vi lärt idag. Under förra helgen i Dalarna blev det som det ofta blir, dagis-baciller med hem i bagaget..Så i morse kroknade Eva in helt i någon form av influensa samtidigt som vi fightat med Ryan om att få lämna en väska i incheckningen, den med vandringsstavarna och fickknivarna. Efter snack med en indier vet vi nu vad som gäller. Ryan har aldrig fel och de kan lösa problemet om vi betalar på Kastrup..Tur för Ryan att de är ensamma om direktflight CPH-Porto.

Med Ryan gäller 50x40x20 40liter och högst 10kg. Dannes vägde 10 och min drygt 6. Med Evas otestad får vi hoppas vi slipper 600DKK i tillägg, förmodligen billigare att handla till lite i Porto då.

Provpackade i morse:

prydliga packpåsar 😊

och hyfsat inom måtten.

Liten lista med prylar att inhandla…